tanken slog mig...

att jag älskar att jaga. Stå där och sikta och liksom kamouflera mig samtidigt som jag retas lite. Men hur fan ska jag ha en chans att känna jaktlycka om jag inte klarar av att gå från sikte till skott? Precis. Den chansen finns inte. Jaktlycka är lyckan man känner när jakten ger dig trofén. För trofé krävs att du fullföljer proceduren. Jag är fan ingen vegetarian.

Låt mig höra..

Jag hörde trummorna på stan,
dom sa att du lämnat mig.
Jag hörde vad demonerna sa,
det är slut och ingen kan hjälpa dig.
Jag trodde jag sett det mesta,
det här var inte vad jag väntat mig.

Jag hör alla steg i trappen.
Men inga går till min dörr.
Nu sitter du som en fjäril i natten ,
och pratar som vi gjorde förr.
Allt det där om att va på väg nånstans .
När man är tillbaks där allt började.

Du vill höra kärlekens tunga,
säga orden igen,.
Kärlekens tunga, kärlekens tunga,
aldrig skall du glömma mig.

Åh Jag älskar dig mer än du
nånsin kommer att få veta.
Lycka till med allt,
men du kommer att få leta.

Jag försöker att gå som en man,
nerför hjärtats ensamma gata.
Där kärlek och hat går hand i hand,
sitter jag och bara saknar dig.
Nu är allt sagt och gjort,
och jag kommer aldrig att få tillbaka dig.

Jag försöker att gå som en man.
Nerför hjärtats ensamma gata.

Som ett puzzel..

"Jag vill bara passa in".
"Jag vill vara som alla andra".
eller värst av allt... "Jag vill bara vara normal".

Vad är normalt? Jag vet vad som är normalt, eller?
Jag gör ju inte det. Jag tänkte, jag kom fram till att det skulle vara mycket lättare om alla bara var likadana. Åtminstone på vissa punkter. Sen slog det mig, att det skulle ju trots allt aldrig funka.
Precis som ett puzzel. Två bitar matchar bara om de har samma shape, men dem får absolut inte ha samma form. Samma grund, samma värdering och samma mål, men det är ändå något som absolut inte får vara likadant. Formen.

Det är på grund av de olika kanterna, som gör att dem går ihop, att de kan bilda den slutgiltiga vackra bilden. Om bitarna skulle vara likadana skulle bilden aldrig få en existens. Kanske är du biten jag behöver, kanske inte. Det kan hända att de bitar jag funnit verkligen passar in i min bild, men av ett tusenbitarspuzzel är det fortfarande vissa saker som saknas. Eller också har jag den sista, alldeles bredvid mig, utan att ha hittat det rätta hållet att lägga den på. Jag vet inte. Jag borde ta reda på det. Vrida och vända.
Men har jag tålamodet?

Jag babblar som om det är helt uppenbart, eller inte.
Jag är instabil och jag ogillar det.

Herre min Gud, ta mig härifrån...

en ömsint kyss

Det är inte bra, det är inte okej.
Så förbjudet, så bortom alla tankar.
Det var perfekt, trodde man, men sen går något snett och man inser att det inte var sådär perfekt.
En kyss, en enda kyss är allt som skulle önskas.
Även om det skulle vart frestande, påfrestande kanske förskräckligt.
ett ömt farväl, det farväl man aldrig fick.
en enda kyss...

...

Alla har vi etiketter, lappar, grupper, vad du än vill kalla det.
De sitter kvar för alltid.
jag har ärr i pannan. Jag trodde det var borta, men guess what!?
Ett ärr försvinner aldrig. Det kan bli mer otydligt, mer dovt, mer oförutsägbart.
Men försvinner gör det aldrig.
Har du några ärr?
Jag har.
TÖNT står det.
Mitt i pannan.

I hate you. All of you.
And I thank God, or who ever that has the power  the world, that I got a new life.
A life that covers my scar.

But however, sometimes it glows in the dark.
The scar spells

T Ö N T


lipsill.

Okej, vad hände?


♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥

Vad hände?

Jag tror det är lycka i alla fall.
Eller något. Jag vet inte.

Godnatt.

Panic at the disco?

Tiden är en kidnappare och jag dess gisslan.
Här sitter jag och hör minutvisaren ticka, ser sanden rinna ut och allting bara kryper i mig.
Jag kan inte göra någonting åt det. Som en insekt i en glasburk ser jag hur folk stressar runt.
Jag känner hur jag själv kvävs för att jag inte kan göra allt det jag vill.
Tiden är knapp.
Knock Knock.

Jag kan inte sova.

Okej jag överdrev lite. Men i två timmar nu har jag legat och vridit och vänt på mig.
Funderat och tänkt. WTF!? The time is jet to come.
AAAAAAAH JAG FÅR PANIK!

Help me out of it, alive.
And sorry dudes, but I have to use the thing they call PRIORITERA, och ni alla kommer inte stå på listan.

Student. 2009.

Klockan var 22.14 och jag skulle precis skriva värsta deppinlägget. Om att jag hade gjort vad som helst för att få ta nästa buss (22.30) och bara festa och supa med Frida och alla mina vänner som tar studenten. Jag får inte, även om jag gjort vad som helst, tillbaka min egen student men jag hade lätt kunnat stoja och stimma med dem andra. Bara för en kväll få känna sig hes, snurrig, full, fri och arbetslös - more or less. Men nope, jobbet kallar. Ska upp 6 för att börja jobba klockan 7. Och med tanke på dagens bravader så visade jag mig vara väldigt lättpåverkad tidigare under dagen. När jag sedan kom hem blev jag väldigt depp på grund av allt detta. MEN! istället för inlägget så såg jag att jag fått ett sms som jag direkt anade var från Cornelia, men även ett missat samtal och jag undrade ordagrannt "Vem faaan har ringt MIG?! :O" å tänkte för ett ögonlock att det kaaaanske var en full Frida. MEN, det var Cornelia. Så jag ringde upp. Så ba, poff försvann deppen och jag gick till hennes stuga en liten stund! :) hihi.. <3

Nu ska jag dock sova. Nu har jag blivit av med deppen, det mesta, och jag har fått umgås med bästa ju så! :) GOOD NIGHT N' SLEEP TIGHT.

(N' betyder And.. (A) )

Djur.

Jag tänkte på en sak en dag när jag åkte till Laholm. När vi var nästan i Veinge, så åkte vi förbi en liten hage och i den stod det en häst. Och jag är helt säker på att det stod en mus eller något nedanför den, för den såg ut precis som hästen i Aristocats ni vet, när hon pratar med Roquefort! Men så slog det mig, att... Varför pratar djuren med varandra i filmer? Jag menar, förstår olika arter ens varandra? De kanske är rasister? Råttorna typ skapar pest för att mössen ska dö ut. Ungefär som Hitler skapar krig för att vissa folkslag skulle dö ut. En koltrast och en stare kan som bekant inte få sina ägg befruktade tillsammans. För de är av två olika arter, det går inte. Men en mörk kan få barn med en ljus, människa. Precis som vi pratar olika språk, olika dialekter, så gör väl djuren. Liksom det räcker du åker från Kvibille till Slättåkra (Ja, det är 7 kilometer cirka) så nog tusan så pratar de båda byarnas infödingar typ helt olika. (Slättåkraborna pratar mest wäkki kan vi ju passa på att konstatera dårå! Inget fel på dem, jag är en av dem. Till 25% How ever.) Så hur fanken kan djuren förstå? Fast ja, om de inte kan få barn så kanske de kan prata, problemfritt.. Detta var vad jag tänkte på en dag när jag åkte till Laholm. (A)


Jag är lite cp, men det är inget som vi inte redan konstaterat så varför inte bara fortsätta bevisa för omvärlden att det är sant, på riktigt då? :)

En helt meningslös blogg.

Ser ni likheten?
Fastkedjad i ett spjärn.
Kommer ingen vart.
Du kommer åt det, men det kommer inte åt dig.
Du kan typ ta på det,  men det kan inte ta i dig.
Så nära men ändå så långt ifrån.
Det kan höra dig, se dig, känna lukten av dig. Men det kan inte skada dig.
Nej, för det är fastkedjat.
Du kan höra det, du kan se det, du kan känna lukten av det, och du kan ta på det, du kan till och med skada det.
Men ack så fel att ta på något, göra något, skada något, som inte kan försvara sig.
Någons fel är det ju, det är någon som liksom bundit fast det. Att medan allt annat får rusa fritt omkring,
alla andra får busa, hoppa, lek och spring, så får den stackars saten bara stå där och titta på. Känna, reagera, tänka.
Dock förgäves.
Stackars alla jävla kor, som står där fast i staketet. Ägaren vill inte dela med sig av sin tillgång.
Bara låta den stå där som prydnad. Ungefär. Harmlösa kor som folk kan plåga, men den kan inte göra motstånd. För den är fast.
Ser ni likheten?
De är precis som ett hjärta. Det hjärta som känner något.
Det hjärta som någon kan komma åt, men som ägaren valt att hålla fast. Det hjärta som ägaren valt att inte kunna skada. Men tänker du efter, så är det nog det faskedjade hjärtat som blir mest skadat. Eller hur?
Man kanske ska våga lite mer. Eller något..

Weihooow vad jag e glad! Plugget gick bra, men ja kommer sååå faila.. kanske ska ta å plugga lite nu medan jag ändå satt igång datorn igen. Hmm.. Windows verkar ju lätt iaf.. Till skillnad från Excel DataBas! hähä.. </3

Jag kan inte sova.
Jag borde sova.
Jag är hungrug.
Jag sa göra prov om 9 timmar.
Jag måste upp om senast 6 timmar.
Jag är tacksam över att jag duschade när jag kom hem.
Jag får sova lite längre tack vare det.
Jag sitter vid datorn klockan 03.25.
Jag sitter inte ensam vid datorn klockan 03.25.
Jag pratar med folk.
Jag borde så stänga av igen och sova.
Jag säger nu GOD NATT!


Tankar. Tankar. TANKAR!

Käre Gode Gud, om du nu finns, gör så att jag kommer in på högskolan i så fall.
Det börjar bli lite mycket nu. Och meda du ändå är i farten, kan du inte se till så
att jag börjar träna igen då?
Jag ska i alla fall rocka golvet på Andersberg med Hannuus i sommar. Oh yes!

.......

Snart är klockan 17 vilket betyder att mamma och Peter kommer hem och vi ska äta.
Påtal om att äta så kom jag på nu att jag inte har druckit någonting på hela dagen.
Illa som fan.
How ever, ikväll kommer favvisen, Greys blire, å massa godis och melon som jag
nyss inhandlat. </3 på att köpa sådant med tanke på min inaktivitet vad gäller min
fysiska träning, men men.. BIG <3 på gott sällskap! JÄÄH!

......

Sen en fråga, SARA MARED, tränar OIS imorgon?
När, var, hur!?

tjipp

ge mig den styrkan.

Jag kan få dig att hata mig.
Det bara är så.
Vad jag än säger, eller hur jag än agerar kommer någon hata.
Det bara är så.
Nu är problemet bara, vem ska jag vända emot mig?
vem...

sen det här med saknad.
Jo, tro mig. Den finns där. ändå.
sakna.

jopp. Jag kan få dig att hata mig, det är det nya. det är mitt..


   

 
®€ß€ccª has spoken

Here's some love.

Jag har inga starka armar att bära dig på
jag är inte mycket, inte mycket att titta på
men du kommer aldrig att behöva ljuga igen och
du kommer aldrig behöva se mig ligga död på vägen..


Jag skulle vilja gräva guld.
Jag skulle verkligen vilja det.
Men jag vet inte hur jag skulle klara det.
Bäst att göra som vanligt.
Bäst att bränna några broar till.
Ingen tar mig riktigt över ändå så.


Jag kan få dig att hata mig. Over and Out.

Allt jag behöver nu..

Det finns inte så mycket att säga tror jag.
Uppdatering om helgen får komma vid en senare tidpunkt.
Jag vet bara vad jag får och inte får.
Det jag vill ha är omöjligt. Probably.
Så jag förstår inte.
Eliminering är på planering.
Den har börjat.
One Two Three.
jag vet inte. jag vet inte. jag vet inte.

Nu ska jag till Wifey dock. Vi ska till stan och dricka cola.
Sen ska jag tillbaka till pappa. Och kolla på tv.
Jag är långledig. Åh.

e att hitta mig själv igen.


Himlen är oskydligt blå.

Att titta ut genom fönstret och se himlen, vackrare, klarar och mer lovande än den himmel som jag vaknade till för en vecka sen, är det som gör att man ändå känner sig lite pepp att gå till jobbet nu. För jag jobbar ju trots allt bara till 11. Min överflödiga biljett ligger inte längre i min väska så vare sig den kommer till användning eller ej, så vet jag att den inte bara ligger i min väska och inte gör någonting i alla fall. Sedan att det inte är så pepp att tänka på att man ska gå och vältra mjälk nu är en annan femma. Är vi bara två idag? Ja, då lär jag jobba som fan mina 4 timmar. Och Hanna och Emelie ringde och väckte mig inatt med. Även om deras tanke var god. HAHA..
Nu måste jag göra mig klar.

Jag vet inte alls vad jag vill längre.
Något har gjort mig förvirrad.
Och något gjorde mig.
Tom.

Åh.

I don't know that I'd make a good soldier. I don't know how to fight but I draw blood tonight.

I'm a thousand miles away
But girl, tonight you look so pretty
Yes you do
Times Square can't shine as bright as you
I swear it's true
Det värsta är.. haha det är skrattretande.
Vilket tänker ni?
Nej, det vet jag och bara jag.
Vad är skrattretande?
Det är jag och bara jag.
ha-ha-ha

Men där är något bra också.
Någonting.
Sedan är där något som inte går att beskriva.
NågoNting.
Sjukt.
<3

inget

Jag mår nog inte bäst.

Over and out liksom.

Taking my breath with each delicate step.

INGEN INGEN!

dada..


Förvirring.

L

o

s

t


Take me away?

Dela check med mig? Jatack.

Glassen är slut.

Men det finns så mycket mer..

It's you.

Begravning. Th. Fuck.


Stay bamboocha.

Jag har skapat mig ett eget litet pussel idag kan man säga. Ett helt unikt pussel, annorlunda. Lite 3D lite plattform, lite allt. Samtidigt som man lade pusslet förlorade man många bitar påvägen. Bitarna togs från mig för att sätta ihop något annat. Det jag förlorade från mig, det läker på andra håll. Snart blir jag så invecklad att jag knappt själv kan utveckla mig igen. Det flyter iväg här märker jag. Hur som helst så har jag fixat och donat och jag hoppas allt blir till det bästa. Som mitt eget motto lyder "Allt löser sig alltid till det bästa, även om man inte ser det direkt så märks det i längden att det var bäst så". Japp. Jag kör på det.

Tutar och kör. Tuff tuff..

Vi får väl se imorrn. Hur allt artar sig. Jag kommer vara vilsen. Jag kommer vara svag. Mensen kommer jag vara starkast.

Jag ska inte toffla!

Jag är ju ändå jävligt lyckligt lottad, I must say. Även om saker och ting känns lite dass just nu, och att man lives on the edge, så mår jag ändå ruskigt bra! Faktiskt. Det finns saker som gör en, mig, väldigt väldigt glad! Ord, handlingar allt. Och även om det brukar vara så att det negativa etsar sig fast mer än det positiva så väljer jag att tänka positivt. För jag är sådan, positiv, optimistisk och realistisk. Varför ändra på det nu? Varför ändra på det för att vissa inte är riktigt brighta? Jag menar, det finns ju så mycket ljus ändå. <3

"<3"
"Åh din röst! <3"
"I'll be there for you when the rain starts to fall"
"Du betyder!"
"1+1=Vi <3"
"Vi äger å we are the world"


Detta visar vad jag har. Och att det jag har är det bästa! Tack!



Nåväl.. Helgen har vart den lugnaste på läääänge. Orkade inte med något partaj, utan ville testa livet som "geeky" igen. Ett tag sen sist, men oh vad jag gillar det. Fast visserligen känner jag mig mest svullo i mitt gamla liv :) haha.. Men det har vart en helt skön helg och pappa gillade att få träffa mig lite också tror jag minsann. Fast det är klart, vem skulle inte gilla det liksom? Muu..

Imorrn blir det inhandling av sista julklappen. Sen blir det lugnt. Vika tvätt och sortera lite tvätt (så alla vet, detta är mitt intressanta liv som tas upp atm). Sen är det inte träning på kvällen eftersom jag sagt upp mig haha.. Men, jag känne rmig lite lönnfet, så någon form av fysisk aktivitet måste jag nog utföra. Rask promenad, eller lite gym. Den som lever får se :)

Hej tomtegubbar slår i glasen!!
Sov gott!

Tidigare inlägg
RSS 2.0