Nu börjar jag bli sådär irriterande nyfiken. Vem är min dubbelgångare här i Borås, eller ska jag kanske säga, vem är det som fått en dubbelgångare i samband med att jag flyttade hit? Som alla vet så har både vaccin-sköterskan och Frazzes vänner frågat mig om vart i Borås jag kommer ifrån/var jag jobbar/om mina föräldrar för att de känner igen mig sååå väl. Dessutom har en kvinna tutat och vinkat som en galen när hon svängde ut från en parkering uppe på Hulta. Och nej jag gick inte i vägen utan hon log. typ hade en galge i käften, när hon vinkade. Ja, det är väl bara till att vinka glatt tillbaka tänker ni, men idag när jag var ute och promenerade och pratade med Cornelia i telefon så tutade en bil så jag kollade ju upp å en gubbe och en tant vinkade jätteglatt på mig, detta var borta vid sjukhuset, alltså även det på andra sidan stan. Så nu undrar jag "Vem fan tror du att jag är?" okej jag har inte så många Borås-fans på den här bloggen men om någon mot förmodan skulle ha några heta tips så är jag idel öra. Vill verkligen veta! 

Var inne på Facebook nyss också, tyckte det var kul att två statusuppdateringar såg likadana ut, fast med ett enda ord som skilde. Vilket fick innebörden att vara precis motsatserna. Den ena löd "Jag älskar er över allt annat" medan den andra löd "jag hatar det över allt annat". Hehehehe.. Såg kul ut. (och okej jag såg att det var två ord som skilde men. never mind).

Back on track. När jag stod och väntade på bussen som var väldigt sen, efter en väldigt intressant och dyr matshoppingrunda fick jag sådär stopp i blodet i fingrarna. Så när jag släppte kassen så fick jag en sån flashback 1998 typ. Minns ni när man gick i lågstadiet och enda gångerna man fick sitta vid datorerna på skolan var när det regnade ute, såpass mycket att man inte behövde gå ut på fruktrasten, eller när inte lärarna hade några speciella planer för klassens timme, oä eller eget arbete!? Jag minns. Då fick man komma på något att roa sig med. Typ springa bort till trappan vid rampen på gula huset och leka namnlek. Man sa en bokstav och den som kom på tillräckligt många namn på bokstaven, först, och därmed lyckades ta sig till "målet" (ett steg närmre per namn fick man gå) vann. Sen började det om. Eller så körde man tjejerna mot killarna. Och i mitt och Loras fall var det jag och hon mot Dennis, Magnus och Robert. Men vi nöjde oss inte med att bara komma ifatt varandra och sen byta jägare, NEEEJ, man skulle pussa den man tog. Och jag och Lora valde självklart att vara jägare eftersom vi aldrig kom ikapp grabbarna. På så vis slapp vi pussen haha.. Okej, det där var nog mellanstadiet, however.
Vi körde ju alltid King out och petis också. Det var tider det. Alla var grymma. Somrarna var bäst när man kom in efter rasten och händerna och armarna hade en doft som var någon blandning mellan sand, jord, gummi och solbränna. Fast, det var visserligen inte dessa lekar jag kom att tänka på först, nej utan det var det där extremt onödiga men ack så populära tidsfördrivet att du skulle; ta din ena hand och klämma runt ena fingret på den andra handen så hårt du bara kunde, och när fingret blev lila skulle du rycka ut det och sedan fälla upp fingrarna på den kramande handen. Först är det som en spärr men när du kommer över den så känns det som att fingrarna flyger. Ja, vilka tider.
      Även om man höll på med Pog, Gogo's, Bokmärken, Stickers, Manicklar, Tamagotchis, Pokémon och allt vad det var, så hade vi faktiskt ett liv utöver det. Byggde hökojor i grushålan och väd gärdesgården där vi sedan lekte familjen Flinta, eller så gjorde vi något av ovanstående. Vad gör l¨gstadieeleverna nu liksom? Jo, de flashar med sina kläder och sina mobiltelefoner. Får de inte sitta vid datorn i klassrummet så tar de bara upp den där touch-skärmen de har i fickan...

Shit vilket lång inlägg...