Vissa saker skär i hjärtat. Rakt igenom.
Som en smörkniv i gele. Lätt, men perfekt snitt.
För att läka det, vet jag inte hur man ska bära sig åt.
Genom att bara vara, det är vad jag ponerar.
Jag bara är. Här. Tveklöst, naturligt, självklart.
Alltid.

I övrigt kan jag passa på att bara nämna hur fruktansvärt bra helgen har varit i mina ögon.
För det har den. Jag ljuger inte när jag säger att mina vänner är perfekta. För det finns inget
eller ingen för den delen, som slår det jag har hittat. Guldkorn bland grus.
Även en diamant i en öken.

Jag har träffat Moa!!!
Vart på GeKås med mamma, Felix och Mimmi.
Övningskört i ett så kallat vinterland.
Umgåtts med Cornelia!!!
Slappat hos pappa.

Oslagbart HEJ!

And I don't lie, when I tell you about how much I care.