I like to see you, but then again..

Det är så komiskt ironiskt att jag tror jag tuppar av.
Man inser, ältar, stoppas, smälter.
Sen kommer nästa smäll.
Om det är en käftsmäll eller en klapp på axeln är dock frågan.
Jag väljer att ducka tror jag.
I do care.
But I do not know which track I will chose.

Mon Amor


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0