Man är så säker, så säker på sin sak.
Man vet precis vad man vill.
Sen kommer man till en punkt, när det är precis som förut.
En liten släng av deja vú.
Vill jag verkligen?
Är detta bra?
Det är ju inte något enormt.
Det är klart jag vill.
Nu ska vi inte fega.
Inte göra som för ett år sen.

JAG KOM IN PÅ HÖGSKOLAN!