Jag är trött på att höra att jag är omoralisk, att jag är egoistisk, att jag inte har ett hum om verkligheten, att jag tänker helt jävla konstigt, att jag inte kan skilja på prioritering och prioritering och så vidare. Varför kan alla andra men inte jag? Vad skiljer mig från alla andra? Förutom att jag e trög. För jag är det! Jag är så fruktansvärt trött på folk som säger "Men du som är så smart" eller "Om du bara hade ansträngt dig lite skulle du vart klassens toppelev" svaret är NEJ, jag skulle ALDRIG kunna bli det! För tro det eller ej jag HAR ansträngt mig. Ledsen om jag gjort er besvikna gott folk, men jag skulle inte kunna nå bättre resultat av mina obligatoriska studier än vad jag har gjort. Jag är både för tyst och blyg och så är jag för osmart. Eller, osmart är fel, jag är rätt smart. Det jag inte är det är INTELLIGENT! Jag är rätt så intelligensbefriad. Sen får ni säga vad ni vill. Men snälla kom inte med några påståenden som har lite så kravliknande ord bakom. Jag kan inte leva upp till det. Tyvärr. Sån är jag. Lev med det!

Och det där jobbet. GLÖM DET! "Erfarenhet är en merit men inget krav" nej just det, men det är en jävla bra merit. Varför skulle jag få det när det finns de som har gått en treåirg utbildning inom just det ämnet? Sug på den! Ibland är det faktiskt inte jag som ska behöva tänka. Eller tänker göra jag hela tiden. Kalla mig omoralisk, egoistisk, konstig. Vad som. En sak är säker, jag är lite av en realist iaf. Varför slänga sig in i något totalt meningslöst tjafs?

Och det där andra jobbet. VI FÅR VÄL SE!