Oh vad jag tycker om Greys. Jag trodde inte riktigt det skulle gå SÅ, men det gjorde det!! Så bra är det! Så sjukt bra. Så sjukt mycket bättre än Gossip GIrl, även om det också är bra. Hihi. :)

För att tala om något helt annat men minst lika ointressant så har min vänsterfot somnat, upp till låret ungefär. Även mina tår på högerfoten har somnat. Vad ska man göra? Stampa gör ont, om man går kan man faktiskt bryta fötterna eftersom att man inte känner så mkt mer än sticken. Ibland ingenting. Att sitta heeelt stilla är så jävla obehagligt men.. Aja, nu börjar de nog vakna de små liven iaf. Men ey, så mycket bättre att känna smärta än inget alls väl? Om man inte känner något kanske det är dött. Mohahahaha... Ja, intressesmurfarna hoppar väl och studsar som idioter nu skulle jag tänka mig... Eller, jag vet!

Sen har vi ju vissa andra saker som knallar runt och sprider pain in my body. Och det är sådan typ av smärta som man faktiskt skulle kunna klara sig utan. Fast om man ska gå riktigt jävla djupt in i allting så behöver jag inte ha så ont. Det är liksom som ett sår som rivs upp hela tiden, om man bara låter det vara lite, låter bli att klia på det så läker det. Det kommer att bli ett ärr, ärret kommer att påminna mig varje gång, hela tiden men olyckor behöver inte alltid innebära katastrof. De kan ha skett under roliga omständigheter också. Så jag kommer se på ärren med glädje. Sen vet jag att jag har lite kvar, som inte är irriterande eller något. Hmm.. Skit samma. ingen förstår och snart inte jag heller. Bara lite. Mycket. Gosh Beccz, SHUT UP!

Men för att avsluta detta mysko, lite sådär flummiga och helt obegripliga inlägg så ska jag bara citera en väldigt kär vän: