För varje steg vi tog, ju närmre vi kom, desto mer vemodigt kändes det. VI hoppade ur bilen, fyllde på, gick. Gick, gick och gick.. Grönt, Vitt, Träd. Vi gick. Sedan var vi framme. Jag blev inte kung idag, det blev Phille. Sedan gick vi tillbaka, nästan med en tår i ögat. Vi hade gjort vår sista träning, NÅGONSIN, på Aspero. Det var hemskt. Vi överdriver inte. Det var så tungt! SOm Natta sa: "Sista gången vi fem byter om ihop tjejer, vi får helt enkelt ringa varann när vi har tråkigt och säga att vi känner för och byta om". Nej men ärligt, hemskt ju! KOmmer sakna det. Nu ångrar jag nästan lite att jag inte lyckats med rehab och shit bättre. Jag har missat så mycket...