Jag har just insett att Psykologi A nog är det ömne som jag har lärt mig mest om mig själv utav... På TVÅ lektioner. Jag tror jag har kommit underfund med varför jag har sådan inställning till kärlek som jag har. Ni vet att grejer påverkar, både arv och miljö. Jag vet varför jagär rädd. Jag är nästan säker faktiskt. :) Det känns rätt så bra, det gör att jag inte kä'nner mig onormal eller något sånt. Ja, det gör mig faktiskt glad. :)

Jag älskar Kallis, hon är min bästa vän och hon är värd det bästa! Finns alltid här och det vet du!

Sen har vi då dig. Ojojoj... Synd jag är så rädd...