Tears run down my throat ´

Morfar var min bästa vän typ. Vem trodde någonsin att jag skulle gå på Ingenjörshögskolan. Läsa matte och sånt, när det är språk, teoretiska ämnen och endast fysiskt praktiska ämnen som är mina grejer. Vem trodde någonsin att jag skulle gå IH? Morfar, tänk om han visste vad jag gjorde nu. Han skulle bli så stolt. Jag var hans lilla stjärna, han var min idol min bästa vän. Tänk om han visste, det var precis vad han ville. Jag ska klara det här. Screw the fact that I'm out of motivation. Jag ska fixa det. För dig morfar! <3

Jag önskar bara att du kunde hjälpa mig.



Jag saknar dig väldigt mycket.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0