Jag saknar det vi kallar då. Jag saknar oss. synd bara att inte du kan inse det. jag är en sån som inte visar rätt ut vad jag faktiskt tänker, utan jag gömmer det. och folk tror att jag mår bättre än vad jag gör. Det är dåligt jag vet, men jag trodde ändå att du skulle förstå. Jag saknar då. då när en fight var "aldrig på riktigt, allt är på låtsas, det krävs mycket för att det skulle kunna bli på riktigt. Om det ens skulle gå". Tro mig det går, och det går för lätt. Jag saknar "4-ävär" och allt det där. Jag hoppas dock att det blir bättre, att det blir som vanligt. Fast vad vanligt är vet jag kanske inte numer. Nej, jag hoppas att det blir som då. Det där oslagbara. Remember "ni kan stå på stegar ni kan stå på tå, men ni kommer aldrig upp till vår nivå. DT now and 4-ävär" Jag vill ha de så. NU!